Efter en hjärtoperation
Sivu: 1Sivu: 2Sivu: 47Sivu: 48Sivu: 49Sivu: 50Sivu: 46Sivu: 3Sivu: 4Sivu: 5Sivu: 6Sivu: 7Sivu: 8
Kranskärlssjukdom Kranskärlen är artärer, som utgår från aorta, omedelbart ovanför aortaklaffen. De för syresatt blod och näringsämnen till hjärtmuskeln. Till hjärtats vänstra halva löper kransartärens vänstra huvudgren, som förgrenar sig i en bakåtriktad och en neråtgående gren. Till den högra hjärthalvan löper den högra kransartären, som förgrenar sig i flera mindre kärl på hjärtats nedre del. Kranskärlssjukdom är en sjukdom, som förtränger dessa artärer och försämrar hjärtas blodscirkulation. Orsaken till förträngningen är i allmänhet fett, som ansamlas på artärernas inre väggar och förhårdnar till så kallat ateromplack. Förhårdnaden växer småningom och artären förträngs. Då hälften av artären har förträngts, blir blodströmningen långsammare och syretillförseln till hjärtmuskeln otillräcklig. Om ett ateromplack brister, kan kransartären plötsligt tilltäppas totalt. En total tilltäppning leder till hjärtinfarkt. Typiska symptom i början är bröstsmärta och – känningar vid ansträngning. Dessa symptom kallas för angina pectoris-symptom. Då kranskärlssjukdomen förvärras, kommer symptomen också i vila. På patientens symptom inverkar också de nya blodkärl, kollateraler, som kroppen utvecklar för att förena kransartärer. Därför är kranskärlssjukdom en mycket individuell sjukdom. På basen av läkarundersökning och ett belastningstest får man reda på sannolikheten för kranskärlssjukdom. En av de viktigaste undersökningarna är kontrastmedelsfotografering av kranskärlen, koronarangiografi. Med den kan man se eventuella förträngningar och tilltäppningar i kranskärlen. Däremot kan man med koronarangiografi inte nödvändigtvis se, om hjärtmuskelns syretillförsel är nedsatt på området i fråga. På grund av detta är man ofta tvungen att dessutom utföra en perfusionsundersökning, med vars hjälp svårhetsgraden på kranskärlets förträngning kan bestämmas. Behandlingen av kronisk kranskärlssjukdom består i första hand av medicinering och hälsosamma levnadsvanor. Invasiv behandling, eller ingrepp, som kan komma i fråga är antingen ballongutvidgning eller by passoperation av kranskärlen. Syftet med ballongutvidgning är, att öppna ett tilltäppt kranskärl, för att blodet ordentligt ska kunna strömma till hjärtmuskeln. En by passoperation igen leder blodet via ett ventransplantat förbi det förträngda området. Syftet med båda behandlingsformerna är, att förbättra hjärtmuskelns blodcirkulation. Med en operation stävar man till, att förbättra patientens livskvalitet, avlägsna symptomen, förlänga livstiden och att förebygga komplikationer förorsakade av kranskärlssjukdom. På basen av erfarenhet och undersökningsresultat avgör 6
Sivu: 8Sivu: 9Sivu: 10Sivu: 11Sivu: 12Sivu: 13Sivu: 14Sivu: 15Sivu: 16Sivu: 17Sivu: 18Sivu: 19Sivu: 20Sivu: 21Sivu: 22Sivu: 23Sivu: 24Sivu: 25Sivu: 26Sivu: 27Sivu: 28Sivu: 29Sivu: 30Sivu: 31Sivu: 32Sivu: 33Sivu: 34Sivu: 35Sivu: 36Sivu: 37Sivu: 38Sivu: 39Sivu: 40Sivu: 41Sivu: 42Sivu: 43Sivu: 44Sivu: 45